söndag 31 maj 2009

31 maj - Tistelfjärilarna är här nu!

En tistelfjäril fotograferad i Boumalne i Marocko, artens riktiga hemort.

Jag skrev om det väntade fenomenet den 20 maj ( se nedan), att tistelfjärilarna från Nordafrika sannolikt kommer att anlända till Sverige i stora skaror snart.

Nu är de här och antagligen kommer vi att få vara med om stor invasion av denna flyttfjäril.

Själv såg jag den första tistelfjärilen i fredags den 29 maj under bilfärd på E18 i trakten av Örebro, därefter ytterligare exemplar i Västeråsområdet under lördagen och så idag söndag, efter hemkomsten, en tistelfjäril i Hästholmen.

På mejlen idag ligger ett meddelande från Curt Fröberg. Han har uppmärksammat mitt lilla upprop och skriver så här:

"Igår den 29 maj hade jag 10 till 20 tistelfjärilar i trädgården. De flög runt syrenbuskarna och liksom lekte. Så brukar jag se nässelfjärilar flyga sent på sommaren.

Jag bor i Testa, Sköllersta i Hallsbergs kommun."

Min uppmaning går vidare, anmäl gärna era iakttagelser av denna flytt- och invasionsfjäril, så ska jag försöka följa upp fortsättningen. Lämna en kommentar på min blogg eller mejla

onsdag 27 maj 2009

27 maj - Lärkfalkarnas dans


Skisser av lärkfalkar. .

Är du möjligen ledig en stund?
Är det soligt och ganska varmt? - det gör inget om det blåser.
Är det en stund fram på eftermiddagen?

Då har jag ett förslag.
Åk till Tåkern, till plattformen vid Väversunda, Lövängsborg.

Tag med dig kikaren och ställ dig där och njut en stund av lärkfalkarnas dans över slåttermad och vass. (En kopp kaffe och en smörgås är ju heller aldrig fel).

Nyss var jag där och kunde beundra ett tiotal falkar flyga runt i veritabel luftcirkus på jakt efter de fyrfläckiga trollsländorna som svärmar just nu.

Jag lovar dig - det är läckert! Och det varar bara någon vecka. Så passa på!

tisdag 26 maj 2009

Sveriges Radio P4 Östergötland. Jag medverkar i ett inslag om blåmesar och svartvita flugsnappare.


Lyssna igen eller för första gången, då jag fredagen den 22 maj medverkar i direktsändning och berättar om blåmesarnas och de svartvita flugsnapparnas häckningsbestyr. Det hela händer medan de första besökarna redan anländer till dagens session av Konstrundan 2009.

Inslaget, visar det sig, kommer att dra extra mycket folk till Ödeshög och Ateljé Gebbe eftersom jag mot slutet också passar på att göra lite reklam för en sådan utflykt.


Nedan finns länken till programmet som börjar med nyheter och musik. Vill du inte höra detta så dra fram till 7 minuter. Inslaget är en halvtimma med lite mellanaktsmusik inkluderad.

.

26 maj - Försommar

I skymningen står rågeten stilla och nära i vallen vid Stugan med två nyfödda kid.

Det är något alldeles speciellt med försommarkvällar. Vi skulle lyssna till näktergalarna vid Stugan häromkvällen men innan vi klev ur såg vi rågeten som stod med sträckt hals och skarpa öron i vallen alldeles bredvid bilen. Så snart våra ögon hade vant sig, såg vi rörelserna i gräset under henne. Där vinglade två nyfödda kid omkring på stolpiga pinnben; högst några timmar gamla och underbart söta. Inte ens när vi försiktigt klev ur bilen efter tio minuter rörde hon sig men ungarna lade sig platt rakt ner på backen och försvann i vegetationen. Så stannade motivet kvar i mitt minne för evigt. .

Maskrosbollarna har tagit över scenen.
.
Nu sjunger gräshoppsångare och näktergalar, de första vaktlarna skvätter, nattskärran surrar på mossen och kärrsångarna har nyss nattkommit med direktimporterad afrikansk fågelsång invävd i repertoaren. Den gula maskrosängen bleknar och fylls av duniga bollar.


..

Midsommarblomster och hundkäx står i full blom - det är försommar. .

Överallt knypplar hundlokan på sin grönvita spets och midommarblomstret blommar. Rapsen står höggul och rågen har gått i ax.

Kornknarren snärper in försommarkvällen.

Två kornknarrar spelar i den slagfärdiga vallen vid Alvastra kungsgård och min vän Christer som inventerar denna art för länsstyrelsens räkning i år, förhandlar med ägaren om eventuell hänsyn. Men hur ska man egentligen bära sig åt? 50 000 kr finns avsatt för åtgärder och blott en vall av denna storlek är troligen värd mera. Det rationella jordbruket med majtidig vallslåtter är inte nådigt mot fågel- och djurliv, det har jag konstaterat så många gånger förr och nu igen. Kornknarren är en jordbruksfågel satt på undantag - den också!

Kornknarrens svarta dununge är en högst ovanlig företeelse på Östgötaslätten av idag.

Min mor kan berätta om sommarkvällar med snärpande kornknarrar överallt i bygden runt Rystad öster om Linköping på 1940-talet under cykelfärder genom landskapet hem från dansen i staden.

Då var begreppet ensilage ännu inte uppfunnet och höet skördades först efter frösättning vilket gav god marginal till små svarta kornknarrungar att växa upp utan risk att bli halshuggna.



26 maj - Efter Konstrundan 2009

Så blev slutligen dammsugaren utbytt mot konstnären själv och Konstrundan 2009 kunde startas.

Jag själv och Ulla utanför Ateljé Gebbe. Vi väntar på de första besökarna. Allt är serverat.
.
Så är den över - Konstrundan 2009 - med massor av kul förberedelser och svett, intresserade besökare och familjesammanhållning. Jag räknar med att cirka 2 000 personer besökte min ateljé under de tre dagarna. Det är naturligtvis fantastiskt.

Nu är det dags att ta lite paus i skapandet. Sommaren gör ju sitt intåg just nu och jag tänker försöka hinna med lite allmän njutning framöver.

Ja förstås, deklarationen släpar ännu efter och jag har deadline nästa tisdag, säger min revisor. Gräsmattorna kräver ständig och frekvent ans och alla fröpåsarna ligger ännu osådda.

onsdag 20 maj 2009

20 maj - Välkommen till Konstrundan 2009

Allt är dukat och klart!
.
Tavlorna är "välhängda" och efter ytterligare något lite plock och städ
välkomnar jag er alla till Ateljé Gebbe!
.
21 - 23 maj
kl 11 - 18

20 maj - Mer om näktergal samt om tistelfjäril


Efter något ner under senare år, verkar det som att näktergalarna kommit tillbaka igen. Igår kväll gjorde vi en exkursion till två ställen i Tåkernbygden tillsammans med goda vänner, till Alvastra pålbyggnad och till Stugan och vi räknade in minst tio individer. Det är bra det.

Kvällen var vindstilla och småfuktig och det var tyst över slätten, förutom fåglarna då, där näktergalarnas intensiva sång dominerade nästan totalt. Mäktigt!
.
Tistelfjärilar i massor är troligen på väg till Sverige!
.
Låt mig passa på med en uppmaning. Börja spana efter tistelfjäril! Det rapporteras just nu om miljontals tistelfjärilar som är på väg upp genom centrala Europa från sina kläckningsområden i Sydeuropa och Nordafrika. Tistelfjärilen är en så kallad flyttfjäril, som stundtals massivt når ända upp till Sverige med sina eruptioner. Arten klarar sedan inte vår vinter och dör ut igen men hinner ofta ändå med en reproducerande generation även här.
.
Nu är tistelfjärilarna på väg till oss igen i en skala som vi kanske inte har sett på många år. Håll ögonen öppna efter denna vackra fjäril, vindsnabb och flyktig och en aning lik vår egen nässelfjäril. De första exemplaren har redan siktats i Skåne.
.
Hör av dig till mig via bloggen här,
eller via min mejl gebbe@telia.com
så ska jag följa med
och göra en löpande redovisning!

måndag 18 maj 2009

18 maj - Regn och näktergal

Det är tätt regn när jag kommer ner till Stugan denna morgon för att dra de sista penseldragen på den senaste oljan inför Konstrundan som börjar på torsdag. Det har kommit tio mm nederbörd och fukten häger tät och tung. Men långt borta i väster, bortom Ombergs mörka skugga, anar jag redan en ljusare himmel.

Fyra näktergalar sjunger från omgivande buskkratt, dungar och häckar. De starka ljuden penetrerar nejden med enastående mäktighet. Jag smyger mig på den närmaste fågeln som sitter inne i dunklet bland alm och hägg alldeles bakom Kvarnstugan. En så liten kropp med sådan röststyrka är svår att begripa.

söndag 17 maj 2009

17 maj - Fågelkören är snart komplett

Härmsångaren sjunger in försommaren
Du kan bjuda på den här lilla akvarellstudien i min auktion.
.
Som de sista av de "vanliga" arterna, sjunger idag på morgonen både törnsångare och härmsångare vid Stugan. Dessutom har näktergalarna fyllts på och en gräshoppsångare sjunger inne på tomten, alldeles vid dasset.
Återstår gör nu endast rosenfink och kärrsångare, sen är fågelkören komplett för i år.
.
Redan har våren gått över i sommar. Ett av mina egna tecken på detta faktum är att hundlokan börjar blomma. Det händer just nu och det känns vemodigt på något sätt, som alltid. Det går så fort!
.
Ytterligare en av mina kvarvarande och utmätta vårar är alldeles snart förbi.

fredag 15 maj 2009

15 maj - Några dagar i maj


Fredag morgon och vi är på väg till Stockholm Ulla och jag. Vi ska se föreställningen "My fair Lady", den näst sista speldagen med originaluppsättingen i rollistan. Det ser vi fram emot.
.
Alltså blir det inget arbete i Stugan över helgen, vilket egentligen skulle ha behövts; jag har nämligen två oljor kvar som jag gärna ville ha färdiga till Konstrundan. Möjligen återstår lite tid på söndag eller senast måndag, men sen måste jag ge verken tid för torkning, ramning och hängning. Tidsmässigt är det som vanligt med andra ord.
.

Häggen blommar förföriskt skön och doftande.

Den senaste veckan i Stugan har varit härlig. Att få stå så ute i naturen och måla i undersköna maj månad är gudomligt inspirerande. Blir det för dragigt runt knuten går jag bara in i kökets vedvärme och tar en kopp kaffe och filosoferar en stund på soffan. Det knastrar i spiseln, rördromens tutande får fönstren att vibrera, en mus knaprar i väggen, grenklasar av hägg doftar från vasen och näktergalens sång studsar runt mellan väggarna"...kilock-kilock, tju,tju,tju...".
.

En stilla kväll sätter jag mig i kanoten och paddlar ut genom Renstad kanal..

En kväll, en vindstilla kväll, sätter jag mig i kanoten och paddlar ut genom Renstad kanal, ända ut till fritt vatten. De gula näckrosornas bladsnärj än ännu paddelbart, Trastsångare, sävsparvar, andlyft, grågåskackel, skäggmesar och mängder av vattenralla står för ljudkulissen..

Bruna kärrhökar kommer seglande över mig, en fiskgjuse lyfter med kilogäddan, en trängd svan plaskar iväg och en vassångare börjar surra så nära att den blir till tinnitus.


Jag ser den första trollsländan, på håll, så att jag inte kan artbestämma den och fjädermyggorna börjar kläckas. De svärmar i ringdans tätt över vattenytan.

En vit stork vandrar omkring där ute på Tåkerns starrmad.

En dag ringer Anders och Jocke efter mig. De står vid fågeltornet vid Lövängsborg och tittar på en vit stork. Jag sätter mig snarast i bilen och åker dit. Storken spatserar omkring ute i starren, plockar mat och spanar tillbaka mot oss. Den är lite lerfärgad på de vita bjöstfjädrarna. Vi kikar resultatlöst efter eventuell ringmärkning; är det en vild "öststatare"? eller en halvtam Skånestork?

Dagen därpå upptäcker "grabbarna" från fältstationen två ägretthägrar vid Sjötuna och tidigare har de hittat en Amerikansk kricka vid Glänåstornet. Det händer hela tiden spännande fågelsaker vid sjön Tåkern, men jag prioriterar bara en del, resten får vara tills nästa gång, tänker jag, ty jag har arbete kvar att göra.

tisdag 12 maj 2009

12 maj - Stjärtmes

Anders och Jocke med var sin stjärtmes.

Idag fångas två stjärtmesar vid Fältstationen. Det är nära för mig dit och jag kommer omedelbart då det påkallas eftersom stjärtmes är en av mina favoritfåglar. Det är ett par och det enda som egentligen avslöjar detta är att honan har en ruvfläck. Alltså är det häckning på gång i området.

Caput mortum är beteckningen på en varmt brunlila kulör. Namnet är latin och betyder "Dödskalle". Vad är då anledningen till att ge en färg detta makabra namn. Jo, förr i tiden gjorde man faktiskt färg av nedmalda gamla mumier. Tänk på det då du nästa gång betraktar en målning av Rembrandt eller van Gogh. Den där brunlila nyansen kanske kommer från en gammal egyptisk faraon.

Stjärtmesen är sparsmakat färgad i svart och vitt med fält av caput mortum. Övre halvan av ögonringen är svullen och gul. Fjäderdräkten är oerhört lös och trådig och det förundrar mig att den stoppar mot vinterkyla men det förstås - vinterdräkten måste vara tätare efter ruggningen.

Närbild av en kvinnlig stjärtmesskönhet. Nog kan man bli kär för mindre!

Fåglarna ringmärks, mäts och släpps och jag går tillbaka till måleriet.


12 maj - Kungen och jag

Faksimil från Ordet Fritt ur tidningen Östgöta Correspondenten.

Klippt ur tidningen Östgöta Correspondenten häromdagen. Ett foto tagit vid Tåkern för ett par år sedan. Även om jag "gör allt för att gömma mig" finns det de som ändå känner igen mig.

Det har blivit ganska många möten med Kungen genom årens lopp, främst i anslutning till Tåkern och Tåkernfonden.

måndag 11 maj 2009

11 maj - Maskrosätare och Afrikaresenär

Grönfinkarna käkar maskrosfrön.

På stigen ner till Stugan sitter grönfinkarna och käkar maskrosfrön. De sliter i de morgonslutna bollarna och pillar i sig de pyttesmå frukterna ett efter ett. Det är gott att se, tycker jag, ty nu har jag ännu ett argument till maskrosornas försvar.
.
Under förmiddagen kommer kallfronten in från norr och vinden vrider rakt in på altanen och bjuder mig kyla. Mössa blir nödvändigt och jag ville gärna använda även handskar men avstår för den nödvändiga fingertoppskänslighetens skull.
Det är skillnad på andra sidan huset, där i lä i solen, kan jag sola sommar.
.
Ladusvalorna trotsar nordanvinden och virvlar ner över sjökanten hela dagen, aldrig i stora mängder utan i små sällskap, om en handfull individer som högst.
.
Lärkfalken är tillbaka igen efter sin resa till tropiska Afrika.
.
Med svalorna kommer lärkfalken
tillbaka. Jag känner på mig att det är samma individ som jag såg lämna landet den första oktober i fjol. Den känslan är extra viktig för mig och jag struntar i om statistiken möjligen säger annat. Nu är den i varje fall här igen, jagande över strandskogen precis som då. Den skrämmer upp små moln av svalor och tornseglare men det tycks som den idag ägnar mest uppmärksamhet åt insekterna. Jag gläder mig åt att den långa och farliga resan tur och retur Tåkern till tropiska Afrika har gått bra.
.

En av mina egna favoriter bland målningar jag arbetar med känns nu färdig. Jag tror att jag kommer att döpa den till "Hommage à Monet". Det känns helt rätt och inte ett enda dugg storvulet.
.

"Hommage à Monet" oljemålning av Gebbe Björkman

söndag 10 maj 2009

10 maj - Guidning vid Tåkern och om lindens form


Dan Nilsson från länsstyrelsen berättar om Tåkerns Naturum.

Det är bestämt och utskickat att jag skall leda Ödeshögs Naturskyddsförening till Glänås vid Tåkern idag klockan sju och senare kommer också Dan Nilsson att ansluta där, projektledaren och reservatsförvaltaren från Länsstyrelsen, för att berätta mer för oss om idén om och planeringen av Tåkerns Naturum.
.
Sagt och gjort. Vi är tio personer, lagom faktiskt, för att alla ska känna sig servade med artbestämning av sedda och hörda fåglar.

Conny, en av de anställda guiderna, räknar liggande skrattmåsar - 2 200 st. Hoppsan, det var långt mer än vad någon av oss anade och jag fyller därför på med att berätta om skrattmåsens oerhörda värde för fågelsjön som biotop. Vi spanar in alla de olika änderna, kollar den nära ruvande sothönans röda öga, storskarvarnas gruppfiske långt ute på sjön och njuter av tolv par grågäss med gulingar.

Parklindens signum är formen av ett stiliserat hjärta (uppochnedvänt)

Min hemväg går över Renstad gård och genom lindallén. Märkligt att parklindens bladform, det stiliserade hjärtat, går igen så exakt i hela trädets form.

10 maj - Några dygn i Stugan

I helgen stannade jag kvar i Stugan, eldade till normal rumsvärme i kakelugn och vedspis men huttrade på min målaraltan. Vädret var inte så behagligt nämligen, mer omväxlande, med slagregn, åska och kulingvindar om varandra.
.
Längst inne i hörnet hittade jag något skydd för klimatets excesser och där stod jag och målade på dukar som hoppade och snodde varvid penseln ibland gjorde egna noteringar. Jag svor nog till och från åt problemen. Men ändå är jag rätt nöjd, jag tror nog att jag skall hinna avsluta att par oljor till. Det är 11 dagar kvar till konstrundan.
.
Jag upplever naturen nära hela tiden då jag står där skapande. Steglitsorna som sjunger i asptoppen, duvhöken som kommer på skrå mellan träden med en skorrig kråka i följe, ett nyetablerat tranpar alldeles på andra sidan alkärret samt årets första tornseglare som driver på med spetsiga vingar för att skyndsamt flyga i retur mot söder rakt genom den kommande åskfronten.
.

Fullmånen går upp ur blånade skuggor

På kvällen kikar vi på hockey Anders i Kvarnstugan och jag. Nog om det. I en kiss-paus noterar jag att fullmånen just går upp över dikesvallen - motivet består av två färger endast: djup ultrmarin och lysande orange. Jag springer in och hämtar kameran, låser den mot trappräcket och prövar. Resultatet är långt ifrån originalet.

Omberg med sin dimmiga mössa

Innan dess förresten, fotodokumenterar jag även Omberg strax efter solnedgången, som alltid hänger fukten från dagens tjugo mm regn kvar som en mössa av dimma runt hjässan. Omberg ommar - ett självklart namn - gammalt som gatan men svårtytt för den som inte äger facit.

onsdag 6 maj 2009

6 maj - Fågeltorn, päronblom och arbete

Elliot, Ella och Ulla högst uppe i det nya fågeltornet vid Glänås, Tåkern.
.
Under helgen som gick besökte vi det nya fågeltornet vid Glänås, Ulla, barnbarnen Ella och Elliot och jag. Det var pampigt! Väldigare och bättre än jag förstått.
Att stå där uppe i höjd med fri rymd och utsikt över sjön och Tåkerns fåglar var spännande, inte minst för barnen. För att inte tala om den långa, långa handikapprampen ända upp i topp.
.
Mängder av människor var där, parkeringsplatsen full och vägen ner med väntan och många möten. Det är väl en av mindre bra saker runt bygget, att vägen inte är bättre anpassad i helheten. Naturligtvis borde här ha byggts en bredare väg redan från start!
.
Nu på söndag blir det ett nytt besök vid fågeltornet, kl 0700 på morgonen kommer jag att leda en fågelexkursion med Naturskyddsföreningen och kl 0900 möter Dan Nilsson från Länsstyrelsen upp för att berätta mer om bygget av Naturum Tåkern. Jag hoppas på att många tar vara på tillfället!
.

Mitt spaljepäronträd har blommat länge redan. Grenarna längst bort från väggen är sist ut men också de mest prunkande.

I trädgården blommar alla fruktträd samtidigt denna somriga vår. Det verkar vara gott om bin och humlor också, vilket gör att jag tror på en god frukthöst. .

En vårlig akvarell i storformat under arbete. Konstrundan nästa. Den 21 - 23 maj. Välkomna att se den färdig!

Mitt arbete inför konstrundan går vidare. Just nu tar jag en paus från oljemåleriet i Stugan och prioriterar istället att avsluta några akvareller i ateljén i Ödeshög.

tisdag 5 maj 2009

5 maj - Dagar med regn på slott och koja

Efter regnet har det gula pollenet samlats till fantasifulla bilder för den som har ögon att se.
.
Så skönt! Det regnar. Senast det hände var den 8 april. Min regnvattentunna är välfylld igen och vattenytan är målad med gult pollen. Nu är bönderna och björktrastarna glada igen; bönderna för att de har sett sina höstvetefält gulna på grund av att den utsådda kvävegivan inte har vittrat ner till rötterna och rapsen som rekordtidigt har gått upp i gles och tanig snålblom; björktrastarna för att de åter hittar mask i ytjorden.
.
Lite besvärligare blir det med mitt oljemåleri vid Stugan med regnet och fukten men jag står där med tak över huvudet i alla fall och lyssnar på kor som är bortskämda med ensilage och inte nöjer sig med gräset i betet vilket redan efter ett par dagar är nerbetat till stubb. Kalvarna dansar trots allt. Jag hör en storspov spela bort mot Åsen till och jag gläder mig och minns min barndoms slätt med spovspel över hela himlen. Sen gör jag några nya friska drag med min pensel på en duk som raspar. Jag undrar jag om jag hinner färdigt. Gräset är nyklippt. Gerza som är specialist på motorer var mannen som lyckades få igång motorn efter vinterns stiltje. Ytterligare ett steg är taget in i sommaren.
.

Landshövding emeritus Rolf Wirtén och kulturpristagaren Christer Elderud. Med på bilden är också fru Gunwor Wirtén och fru Eva-Lena Elderud.

Min gode vän och ungdoms naturkompis, Christer Elderud, fick landshövding emeritus Rolf Wirténs kulturpris igår under en ceremoni på slottet i Linköping för sin stora insats med Tåkernfondens tillblivelse och för sitt gedigna naturfotograferande under många år samt för sitt folkbildningsskapande arbete med föreläsningar med mera. Grattis Christer!
.

Själv fick jag vara med under evenemanget och lunchen som landshövding Björn Eriksson bjöd på, tillsammans med en liten "kulturelit" från länet eftersom även jag har fått mottaga denna utmärkelse. Ett illustert sällskap gick sålunda till bords under pampiga porträtt av vårt Bernadottska kunghus och sen till en fika under en lika pampig stormpiskad och typisk målning av östgöten Marcus Larsson.

Jag är tacksam och stolt över allt detta och känner mig återigen privilegierad. Det är ett uttryck jag ofta återkommer till, känner jag. Och jag är för det mesta nöjd med livet numera och läser på kvällarna dessutom med stor glädje och ett igenkänningens leeende de små betraktelser som Fredrik Sjöberg skriver om i sin senaste bok, den jag fick av min vän Sven i Mjölby häromdagen.

Så småningom slocknar jag för natten i skön harmoni med mig själv och livet. Men innan dess, igår kväll, körde vi igenom ett sista medlemsmöte med Ombergsbygdens kulturarbetarförening inför konstrundan som närmar sig ruskigt snabbt. Jag hann dessutom hem och kollade in det sista framet i World Championship i Snooker, som John Higgins galant rodde iland. Mina intressen är många och spretiga.

söndag 3 maj 2009

3 maj - Natt med sjöorrar

Det är natt. Natten är svart. Månen är halv. Klockan är alldeles över midnatt.
.
Rakt över huset ljuder det "pju-pju ... pju-pju... pju-pju", taktfast som en tidssignal. Ljudet färdas snabbt genom mörkret, rakt mot norr, tonar sakta bort och försvinner. Det är sjöorrarna som sträcker.

"Odins jakt", trodde man förr, på grund av sjöorrehanarnas mjuka kontaktvissling såsom ett avlägset hundskall. Hur skulle man kunna veta annat.

Idag vet vi - några få utvalda. Det är nämligen spetskompetens för verkligt intitierade fågelskådare, men bara för dem, de som kan sin "Rosenberg". Få andra känner till fenomenet; att tusentals sjöorrar i början av maj månad sträcker genom natthimlen, över hus och trädgårdar, mot lappländernas tjärnögon där de kommer att reda sina duniga bon vid små vatten. I natten vågar dessa, de öppna havets vinterfåglar, språnget tvärs över land.
De verkar ha ett komplicerat förhållande till vatten dessa blanksvarta andfåglar.

Några har hört av sig och undrat över fågeln sjöorre. Det är alltså en and som är besläktad med ejder och svärta. Jag har målat en akvarell av en utfärgad hane av arten. Detta original lägger jag också ut som objekt i aktuell auktion. Kanske något för dig!?